Skeldar V-200, en obemannad helikopter byggd för att bära tunga sensorer i skarpt läge, speglar sig i asfalten på Norrköping Airport. Foto: Peter Holgersson
2025-10-16
Här lyfter framtidens drönare
Kreta, Gran Canaria och… obemannade flygande system. I Norrköping samsas charter och framtidsteknik på samma startbana – med drönare som är tränade för att hantera morgondagens konflikter.
Det är tidig morgon vid Norrköping Airport. Ingen boardingkö vid gate 1, inga taxfreekassar på rullbandet. Några meter bort pågår en annan sorts förberedelse, helt utan boardingkort och passagerare.
I en hangar strax bortom terminalen står en Skeldar V-200, en sensorbärande obemannad helikopter utan pilot. På marken har piloterna kontakt med flygledartornet. Enligt plan ska farkosten snart stiga till väders, samla data och landa igen utan att någon ens satt sin fot ombord på luftfartyget.
Med färre charterflyg har något annat tagit över luftrummet ovanför Norrköping: framtiden.
– Vi kan stå med en kaffekopp och se vad som händer utanför fönstret. Här kan vi flyga utan att behöva ansöka om tillstånd varje gång, säger Sofia Brantfelt, utbildningschef på UMS Skeldar Sweden.
Företaget utvecklar obemannade helikoptersystem främst för marina kunder inom försvarsmakterna. Trots att man är ett Saab-bolag med stora internationella kunder är det få utanför försvarssektorn som hört talas om UMS Skeldar.
– Obemannade system är en liten värld i Sverige. Vi är inget namn allmänheten känner till, men inom myndigheterna vet de exakt vilka vi är, förklarar Per Malmström, flygchef på UMS Skeldar.
Skeldar V-200 påminner om en vanlig helikopter men är obemannad, fjärrstyrd och byggd för att bära avancerade sensorer – kameror, radar, lidar – beroende på uppdrag.
– Vi har skenor undertill där sensorer snabbt kan bytas ut. Den kan också bära tung last, vilket gör den användbar i både militära och civila insatser, berättar Per Malmström.
Ändå finns tydliga begränsningar, och de har mer med regler än med räckvidd att göra.
– Trots att vi har några av de mest avancerade sensorerna på marknaden får vi inte utnyttja deras fulla potential. Regelverken är anpassade för lätta drönare på några kilo – våra väger 245 kilo. Det förändrar helt förutsättningarna för hur vi kan arbeta. Vi behöver luftrum, testanläggningar och tydligare riktlinjer, säger han.
Frågan är högaktuell just nu. I takt med att hotbilderna förändras har drönartekniken fått en alltmer avgörande roll i hur samhällen försvaras.
Men drönarna används inte bara i försvarssyfte. I takt med att tekniken spridits har den också börjat lösa uppgifter i det civila, från elnät till räddningstjänst.
– Drönare kan inspektera kraftledningar, övervaka skogsbränder och leverera hjärtstartare till svårtillgängliga platser. De kan fungera som rörliga ’lyktstolpar’ i mörka områden och identifiera farliga gaser eller strålning. Samtidigt ser kamerorna till att ingen rör sig obemärkt. Det kan rädda liv, helt enkelt, säger Per Malmström.
I Norrköping finns både luftrum och rätt förutsättningar, och det är ingen slump att platsen blivit testmiljö.
– Saab har ett stort behov av luftrummet i Linköping, medan vi har outnyttjad luft till förfogande, förklarar affärsutvecklaren Svante Swärd Rudström.
Att Norrköping Airport i dag används som testmiljö för framtidens luftburna system ställer nya krav både i luften och på marken.
ACR:s flygledare har under det senaste året byggt nära samarbete med UMS Skeldar. Under flygningarna har de ständig kontakt med piloten på marken och kan be dem att landa om annan trafik dyker upp.
Även markrutinerna har stramats upp. Företag som är på plats regelbundet genomgår säkerhetskontroller, medan tillfälliga besökare eskorteras och hålls fysiskt avskilda.
Flygplatsen har också blivit en magnet för utbildare, utvecklare och teknikbolag, tack vare samarbeten med Linköpings universitet, ett drönargymnasium och flera EU-stödda projekt.
– Vi har ett mer tillgängligt luftrum än till exempel Arlanda och Landvetter, vilket gör det lättare att testa här. Med egna resurser och samarbeten, bland annat med EDIH och Linköpings universitet, har vi byggt upp något som få andra platser i Sverige kan erbjuda, säger Svante Swärd Rudström.
Det handlar inte bara om infrastruktur och ambitioner utan om att sälja något som på andra håll i världen knappt existerar: tillgång till luft.
– Kontrollerat luftrum integrerat med drönarverksamhet utgör en bristvara i världen. Det är en av de största utmaningarna drönarflyget har; att integrera vanligt flyg med drönare i luften. I Norrköping har vi lyckats skapa en lösning där detta kan ske på ett smidigt sätt.
Trycket har ökat det senaste året, särskilt från drönarbolag, i en bransch som globalt beräknas omsätta 900 miljarder kronor till 2030. Vilka som faktiskt får plats avgörs av hur omfattande behoven är, både i luften och på marken.
– Det beror framför allt på hur mycket markinfrastruktur och luftrum varje aktör behöver – och vilka resurser vi har, eller kan få från vår ägare, säger Svante Swärd Rudström.
Alla reser inte hit för framtidens teknik. För många är det fortfarande chartern som lockar, med resväskan packad för solen.
– Vi vill att folk fortsatt förknippar oss med Kreta. Chartern är fortfarande vår viktigaste inkomstkälla, säger marknadschefen Jessica Ågren Ohlsson.
– Samtidigt försöker vi nyansera bilden. Chartern står för 26 procent av flygrörelserna. Resten sker mer i det tysta, och märks sällan av allmänheten.
Hur förklarar ni för lokala företag att flygplatsens utveckling också angår dem?
– Vi bidrar med tre fundament för det lokala näringslivet: fungerande infrastruktur, levande besöksnäring och utrymme för innovation. Vi är inte beredskapsflygplats men tar ändå emot akuta transporter: ambulansflyg, polishelikoptrar, brandflyg. Det säger något om vilken roll vi faktiskt har.
Och besöksnäringen?
– Sju av tio charterresenärer kommer från andra orter. Det ger liv åt hotell, restauranger och taxi här i stan. UMS Skeldar och Skygaard har långväga gäster från hela Europa. Vi är en innovativ flygplats som utvecklar nya lösningar tillsammans med näringslivet. Norrköping är en logistikstad och det gäller även luften.